cirelle: (Kiyo 2)
Jag gillade spelmötet igår. Det kändes som att mycket hände och att vi kom nånstans. Vilket är väldigt skönt. Men som den relationsjunkie jag är så saknar jag verkligen slutpratet. Vad tyckte Pärlor/Vinden om att vi drog ner alla i Dödsriket? Vad sa Xen Wu om att Kiyo inte hade berättat planen för honom på förhand? Och Rafek, är allt lugnt nu igen? Och vad sa Pärlor/Vinden efter balen? Xen Wus reaktion på hela Ohämmade-grejen? (Well, den vet jag.) Och hur är vår relation till Cirkeln nu? Och Ayesha Ura? När Rafek sa att vi måste lämna Kupolen, var det för att Ayesha Ura vill åt vårt torn? Jag älskar utfallet, helt enkelt. Saker vi gör är bara saker som händer, och hur folk reagerar är det mest spännande. (Också! Det spökar i vårt torn! Några Galna järvar "överlevde"!)

Dock vaknade jag vid sju och hade väldigt svårt att somna om, så jag är lite utmattad.

Under the Poppy visade sig vara nästan precis det jag ville läsa i veckan. (Det absolut bästa hade varit Italien under medeltiden/renässansen.) Och boken är konstig. Jag är nu ungeför halvvägs och jag blir inte riktigt klok på strukturen. Första akten, som jag precis läste klart, hade lugnt kunnat vara hela boken, kanske med en subplot till. Och nu är det som att allt börjar om på nytt, och jag vet inte alls vad som ska hända. Ja, alltså, jag vet väl en tråd, men det är verkligen vidöppet. Det hade helt enkelt kunnat vara en ny bok.

Men jag gillar den. Jag gillar karaktärerna. Jag gillar att jag inte har nån aning om var i Belgien de ska vara -- är det faktiskt ens vårt riktiga Europa? Jag blir inte klok på geografin. Och jag gillar hur saker är skrivna, exempelvis eplikerna mitt i beskrivningar. Det jobbiga är att det har varit en del flashbacks i kursiv i flera sidor, och det är lite jobbigt att läsa. Men väldigt tydligt.

EDIT: Och jag vill att Himmel skickar ett "meddelande" till den Ohämmade där det typ står: "Sluta kladda på saker som inte tillhör dig -- lämna tillbaka det ni stal. K." Bara för att det är vad vi skulle gjort om de faktiskt stal nåt från oss. Om de nu inte gjorde det, och vi har lurats helt. Oavsett, så passar ett brev bra. Bara därför. ;)
Underhållning, underhållning.

Jag insåg idag varför det var nåt som kändes bekant med omslaget på Noah and the Whales nya skiva (som det gjordes massor av reklam för i England): den ser lite ut som en Hipstamatic-bild. Men jag gillar verkligen skivan (ja, jag är väl på min andra/tredje genomlyssning, men ändå).

Vi gick och såg Black Swan igår. Jag jämförde den med Inception -- snygg och rolig att se på, men inget av substans efteråt. Det är kanske inte helt korrekt, men jag missade det pojkvännen gillade (kommentaren på konst och inlevelse) i fluffet, så... Jag vet inte. Portman var duktig på att dansa, men skillnaden mellan henne och de riktiga dansarna var milsvid. Ett tips är att titta på armarna, det är där det syns. Hon hade väldigt fina linjer och vackra former, men inte mjukheten, medvetenheten, utstrålningen. Spoiler )

Jag har även läst Kings of the North, andra delen i Elizabeth Moons nya Paksenarrion-serie. Jag gillade den väldigt mycket och jag gillar verkligen karaktärerna. Jag läste ut den precis innan vi åkte, så när vi kom hem igen var det som om jag förväntade mig att jag skulle ha mer bok som väntade på mig (att jag bara skulle ha lämnat boken hemma inför resan). Och jag är mycket nyfiken på vad som kommer härnäst. Men det är lite av en mellanbok och inte så mycket av tydliga historiebågar, men Arvid är lika rolig som nånsin och... drakar. Heh!

I England var vi på Forbidden Planet och shoppade, och förutom att jag hade bästa turen nånsin och fick tag på resten av min favoritserie Doctrine of Labyrints (The Mirador som är slut på förlaget och Corambis), införskaffade jag också Dust av Elizabeth Bear. Den var väldigt lättläst och en bra scifi-berättelse. Jag fick ju fortsättningen Chill av [livejournal.com profile] uistic, och den är inte alls lika charmerande. Och det trots att jag redan känner alla karaktärer från förra boken. Problematiskt, men den kanske blir bättre snart. Bear har en tendens att vara ojämn, och det märks.

I England köpte jag även A Single Man, som är kort och verkar väldigt bra.

Den här sången fastnade jag för på Last Night on Earth och jag tänker på Gråtass.

The Line  )
cirelle: (Starbuck)
(Herregud. En gång i tiden lyssnade jag faktiskt på "Creep" icke-ironiskt. Jag var iofs 16-17 men ändå.)

Så, böcker ville jag prata om.

Jag läste ut By the Mountain Bound i helgen. Jag gillade den, men den var absolut inte så uppfyllande som jag önskade att den skulle vara. Det är namnen som ställer till det för mig. Jag vet precis tillräckligt för att bli hypermedveten om de norröna namnformerna och ibland har jag rätt, ibland fel. De stör. Och det gör också blandningen av fornengelska och fornisländska former. Välj en, snälla.

Jag ville få veta när Mingan faktiskt friade till Muire. Jag gillar att allting var kört från början... Och hade lite svårt för meningsbyggnaden ibland, men det var roligt att få veta mer om världen. Det bästa med bokserien är att hittills så har den bevingade styggelsen med ett hjorthuvud och ett gazellhuvud varit med på båda omslag.

Spoiler. )

Towers of Midnight var inte heller riktigt vad jag förväntade mig. Den var mer tankeväckande än förra boken, som hade en del jävligt bra actionscener. Men den lyckades verkligen med känslan av brådska och förväntan. Nu är det bara en dag kvar i romantid. Jävlar. Det som har varit så himla kul är ju alla payoffs i förra och den här boken. Alla de där sakerna som man/de besatta människorna på WoT FAQ har funderat kring börjar få sina svar. Spoilers galore. )

Jag grät innan jag hade läst tre sidor. Jag vill verkligen veta hur det slutar. Det är så lång tid kvar. Och sen kommer det att vara slut för alltid. Det här är verkligen en bokserie jag växt upp till, och den har betytt så mycket.

Inte så att boken inte hade problem. Det fanns en grej med tidslinjer som bara var förvirrande (jag oroade mig för att Rands pappa skulle ha blivit mördad och ersatt, när det bara var olika tidpunkter i POV:arna). Och jag är verkligen oroad för framtiden. Alltså, kom igen. Den här serien är det godas vinst mot det onda. Rent och lätt. Jag behöver ingen problematisering om hur allting ändå kommer att sluta fruktansvärt. Det får jag i min rollspelskampanj, thankyouverymuch.

(CLICKY-CLICK...!)
cirelle: (flicka läsa)
Tillägg: Jag kom på i natt, medan jag inte kunde somna, att jag inte ville att nån skulle tro att jag förlorat tilltron till mänskligheten pga innehållet i Nattens begär, utan pga hur den är skriven och översatt. Innehållet gjorde mig ju lite förbannad, men jag ser det som uttryck för en fantasi, och jag försöker att inte döma folks fantasier. Det gjorde iaf mitt liv lättare när jag slutade döma mig själv. Så mycket. Det är en pågående process. Plus, jag vill inte heller hymla med att den var delvis rolig för hur den i princip sa "sex" hela tiden. Lite kittlingar är inte fel.

Jag blev också påmind om varför jag gillar homoförhållanden så mycket i SF-böckerna jag läst på sistone, och jag minns inte om jag faktiskt skrivit det har tidigare eller inte. Jo: båda parter förutsätts vara starka karaktärer i sig och maktförhållandet dem emellan beror på deras olika personligheter, utan den tunga förväntningen som är kön. Det vore roligt att hitta lite lesbisk SF också, men den har varit svårare att hitta för mig. (Dvs, den har inte varit lika uppmärksammad på tor.com. ;))

Och. Den här charmen behöver jag så skaffa: 'Pssst!' )

Jaha...!

Sep. 6th, 2010 08:21 pm
cirelle: (Kiyo 2)
- Exalted - )

År

Aug. 23rd, 2010 10:48 pm
cirelle: (Kiyo 2)
Exalted. Det var länge sen, va? I Norikos högfästen under tiden, med hjälp av kommunikationsapparaten, Kiyo och Vinden. (Vem dog?)

Tam dam! )
cirelle: (Kiyo)
Musik och Exalted. )
cirelle: (Avgrunden)
Exalted - The Daystar )

Plus, ny ikon!
cirelle: (Nattkast)
Det har varit en ganska bra vecka. Rollspelet i fredags var väldigt roligt, en episk plan har kläckts och ska nu bara förverkligas. Det är inte direkt nånting som kan gå fel. Alls. Tihi. Det är svårt att spela en missionerande motivation, om inte annat för att jag själv inte gillar att missionera. Men ett väckelsemöte kanske vore den rätta touchen? ;)

Igår var jag med D på stan. Han handlade för tusentals kronor, skor, t-shirts och en resväska, jag köpte te och en tesil som passar till den nya tekannan. Jag var definitivt avundsjuk. Jag vill också handla kläder. Men snart så.

Är dock stressad över allt som ska fixas för GE-anställningen -- de måste ju kontrollera att jag inte är terrorist, ser ni.

Anyways.
cirelle: (flicka)
Har jag nån som helst aning om varför min dator krånglar? Nej, och lösningen jag trodde jag fixade igår höll inte.

Jag brukar läsa lite i Mélusine innan jag somnar, bara för att få uppleva historien igen utan det brännande begäret att veta vad som händer sen, och det är underbart. Väldigt få böcker klarar en direkt omläsning, tro mig, jag brukar prova. Språket är otroligt. Tonen är underbar. Bildspråket och de försiktiga antydningarna är fantastiska. Jag vill liksom gosa med min Fån för att boken gör mig så glad. Liten spoiler - Felix och Mildmay ) Det jag verkligen gillar med serien på fyra böcker är att bok tre och fyra, The Mirador och Corambis, är lite som fristående fortsättningar i lite andra genrer. Alltså, förutom att de inte alls är fristående och att de är nödvändiga för historiebågen, som är rent karaktärsdrivet berättande när det är som bäst. Det är så få som kan göra det. Sorry, jag blir alldeles lyrisk när jag tänker på serien.

Spelmöte i lördags. Det var roligt. Jag insåg i efterhand hur otroligt viktigt det är för mig att jag gör skada om vi hamnar i strid. Ett helt spelmöte kan förstöras om jag inte gör skada, men i lördags gjorde jag massor med skada! Ha! Helig skada mot ett jäkla oformat fagert folk! Det var så roligt. Jag funderar mycket på hur jag ska använda det vi upptäckt som betalning/utpressningsmaterial för att få reda på saker av siderierna. Det finns sämre sätt att underhålla sig. Och, jag gillar verkligen min härdsten. Den lugnande svala brisen i att inte kunna tvingas till sinnessjukdom sitter verkligen väl.

Intressant nog har jag nästan inte haft några allergikänningar i form av snuva (visst låter det mycket trevligare än snor?), vilket annars var min go to-form av björkallergi, utan jag har haft ont i halsen och känt att det kliat i ögonen. Det är en klart godkänd förändring. Jag hoppas starkt på att den gäller för resten av sommaren också.

Songs for Swinging Lovers känns ungefär som Mélusine.
cirelle: (Firefly Kaylee)
Möhippa i lördags, och det var mycket trevligt. Vi styrde ut oss i rosa och lila fjädrar och Elin S i en tiara och rosa flor. Först gick vi på stan, sen var det relax på hotellet i Enköping med bad och bastu, och behandling för Elin. Sen hade vi BH-skola i Tupperwarestil hemma hos Elins syster. Det är väldigt roande hur snabbt folk slappnar av och springer omkring i/utan BH. Man ska tydligen böja sig ner och skaka i brösten i BH:n. Och jag har tydligen en mycket större kupa än jag trodde. Kupan berodde än mer på omfånget än jag trodde, så jag såg exempelvis skitsnygg ut i en 70 C. Heh! Elins syster Anna hade och typ den bästa och skönaste soffan nånsin. Om jag fick välja hade jag tagit med den hem från hemma! Schäslong, mjuk men samtidigt fast, lite strävar tyg så att man inte gled och ändå gosigt och mjukt. Och kuddarna! Växtriket och Underbara hem eller nåt sånt, var den köpt på.

Igår läste jag om handskrifter och försökte komma på ett avhandlingsämne innan spelmötet. Det gick bra. Alltså, jag har inte ett spikat ämne men jag vet ungefär vad man kan syssla med och vad som verkar intressant. Det behövdes göras igår för jag skulle träffa Henrik idag, vilket har gått jättebra. Det kommer att bli en samlingshandskrift där bl a Flores och Blanzeflor ingår, men jag har inte exakt bestämt vilken. Och allt det här är jättekul just nu. Det är jättemycket att göra fram tills ansökan ska in om några veckor, men det ska nog gå bra. Henrik tror att det går. Det var väldigt lugnande att höra. Sen blir det till att hoppas.

Nu är det effektivt jobb som gäller. Jag har en dramaserie från BBC och sen en polsk dokumentär som jag börjar med om några dagar.
cirelle: (Kiyo 2)
Jag råkade hitta början till en text i min lilla svarta anteckningsbok igår kväll, när jag letade efter andra anteckningar (om en daiklav), och det ledde till att jag började läsa mina egna Exaltedtexter för att kontrollera om jag nånsin faktiskt skrev klart utkastet jag hittade. (Att ha alla texter samlade på samma ställe är verkligen guld.) Det gjorde jag inte, men istället blev jag väldigt glad av att läsa mina egna texter. De kändes bra. Bra på riktigt. Texterna överraskade mig, med förståelse och hur de var skrivna. Jag har en tydlig stil, skulle jag säga. Och jag gillar verkligen ordet "uttryckslöst". Jag skulle läst dem om någon annan hade skrivit dem. Det gjorde mig väldigt glad. Det blev naturligtvis också sent, så jag är trött idag och vid åtta började grannarna dammsuga/borra. Seriously, vad är det för fel på folk?
cirelle: (Kiyo 2)
Så, vi har haft ett spelmöte igår. Och mitt huvud är fyllt. Eller var det tidigare idag, jag vet inte hur mycket som finns kvar.

Helt ointressant för icke-spelgrupp, skulle jag säga. )
cirelle: (Kiyo 2)

Det har gått trögt [livejournal.com profile] farbrord att planera så det har blivit en del läsande och pratande om Skapelsen, och nånstans där fick jag bilden av Kiyo och Vinden, sammanbitna, mörkt klädda i en öken under en grön sol. På jakt efter Maldretas daiklav, naturligtvis. Och jag får inte bilden ur huvudet -- den är bra och rätt.

Nä, egentligen är det väl lätt att jag blir exalterad.

:)

Jan. 4th, 2010 03:41 pm
cirelle: (Kiyo 2)
Wee!! Wordle har blivit bättre, nu tar den bort de vanligaste svenska orden. Så jag var "tvungen" att köra den på min långaste Exalted-text. ;) Jag hade gärna gjort den på min uppsats, men jag har fortfarande inget Word installerat (suck).

Wordle: I den uppgående solens hus två

Men istället för att leka borde jag göra viktiga saker, som att ringa samtal och äta.

ETA: Behövde fixa länken. Och säga att jag känner mig väldigt "självcentrerad" när Kiyos namn är det i särklass vanligaste ordet...

Tankar

Dec. 14th, 2009 11:01 pm
cirelle: (Nattkast)
Ineffektiv dag. Men jag har ätit tårta, lussebulle och soppa. Det får räknas som en halv win.

Exlated. )

Nu fick jag sällskap så eventuella andra tankar och reflektioner får vänta till en annan gång.

Blandat

Dec. 12th, 2009 06:19 pm
cirelle: (flicka)
Jag känner hur jag kom igång med julen lite idag. Jag behövde hitta en present till Charlotta som fyller år och lyckades även utröna några andra saker. Ska ta och gå på stan på måndag tänkte jag. Och försöka köpa så mycket som möjligt. Det vore väldigt skönt att iaf ha kollat upp saker.

Annars så har jag fikat med Stina, som är nere över helgen från Lycksele. Och nu på kvällen ska jag till Charlotta och träffa henne, Stina och Elin och äta sushi med anledning av Charlottas födelsedag. Trevligt. Men det tog ifrån mig timmarna jag hade tänkt lägga på Exaltedtexter, så jag är lite orolig för mina xp. ;) Jag ska nog hinna. Och jag tänker att jag kanske kan få ett litet xp för att jag hjälper till med dekorationerna till tårtan... Jag får argumentera väl.

Mina nya hörlurar är så mycket bättre. Sladden är mycket mer gummiaktig så den verkar inte frysa lika mycket som den gamla, och den är kortare. Ljudet är också mycket bättre, och jag har kunnat ha mycket lägre volym och ändå höra mer. Det enda som är lite synd är att volymkontrollen inte funkar med min iPod -- jag skulle tro att den är för gammal.

Jag läste ut Ender's Shadow igår. Eller snarare "lyssnade klart i natt". Det är en spännande bok, men jag tror inte att jag riktigt gillade den. Först och främst irriterade kristendomen mig. Det kändes inte trovärdigt att varenda vetenskapsman både var troende kristen och intresserad av att diskutera rönen utifrån gud och kristendomen. Även några fina klassiker som:
C: Jag förstår inte varför folk begår självmord. Hur kan de inte alltid känna guds tröstande närvaro?
A: Jag tror inte att det är ensamhet, utan skam. Det är enda sättet att undvika att nån ser deras skam.
C: Men vet de inte att gud ser allt, och att vi alla är nakna för honom?
--> självmord är helt ologiskt - QED

Mitt nästa problem är att Bean tycker att han är så smart och inte är avundsjuk eller låter sina känslor komma i vägen och sen är han bara gnällig, arg och sur över att folk inte respekterar honom mest. Det blir bättre när han faktiskt inser att Ender gillar honom, men han gjorde mig galen.

Samtidigt så ville jag hela tiden läsa vidare, och det tog inte en tredjedel av boken innan handlingen kom igång, så den får godkänt.

Rent allmän mår jag ganska bra nu. Jag fick mer ont i sidan igen idag, men det löstes av lite voltaren. Jag är trött och seg, men det är inte jobbigt att röra på mig och jag har inte haft feber sen jag var på sjukhuset, så jag hoppas på att få gå på balett på måndag. Jag ska ta antibiotikan i ytterligare en vecka.
Jag är bara trött hela tiden. Det är ett gissel. Till och med igår, när det äntligen var spelmöte, så var jag så fruktansvärt trött och stressad. Iaf.

Exaltedtankar. )

Att få nånting gjort överhuvudtaget idag kommer att vara en stor seger. Det värsta är att jag skulle behöva göra mycket.

Oh. Och: Karins pavlovakaka är nog min nya favorittårta. Och det är passionsfrukt på den! Vanligtvis gillar jag verkligen inte passionsfrukt, som sagt. Hur var det nu, var den lite omogen?

ETA i klippet.

Veckan

Nov. 17th, 2009 12:20 am
Var och dansade idag. Det är bara två veckor kvar nu av ordinarie lektioner. :( Och samtidigt är jag sugen på att gå på aerobics. Så det ska jag försöka göra.

Det har varit lite jobbigt med jobbet, och nu har jag fått ganska mycket att göra nu i veckan, samtidigt som jag inte tror att jag har fått filen jag behöver för att kunna börja. Så, det är krångel, men det ordnar sig nog snart. Jag ska göra ett avsnitt Ellen till, vilket var roligt sist. Men sen det var ju också ett "historiskt" avsnitt -- när Ellen berättade att hon skulle vara domare på American Idol.

Jag blev lite stressad när jag insåg att vi har spelmöte på lördag och jag fortfarande har många, många texter kvar att skriva. Så jag har försökt skriva. Eller, faktiskt, jag har helt skrivit om en (den med Emissarien) och sen har jag försökt att skriva på en annan. Det värsta är att jag vet att jag hade ett helt samtal till en av texterna, och har nu helt glömt bort det. Det var bra för det komplicerade saker, istället för att låta dem vara sockersöta. Å andra sidan gillar jag sockersött och det har varit roligt att kunna vältra sig i det lite. ;)

Jag vet inte. Det är väl lite svårt att skriva inlägg just nu. Jag har inte så mycket att säga. Det är mest jobb. Det finns bara så mycket man kan säga. ;) Det blir dock mer klagande på twitter eftersom det är mer omedelbart. Jag håller dock på att samla material till ett bad boy-inlägg. Det är roligt, för när jag tänker på mina lite större inlägg (som är mer menade essäer) så är de oftast ganska intellektuella och analytiska, och sen när jag skriver ner dem blir de i princip "Oh! Oh! Det här också!" Vilket är lite irriterande och nedslående. ;) Men samtidigt så är det faktiskt bara saker som jag skriver för att jag har lust, så...

Also: Ullared, alltså.

Profile

cirelle

May 2013

S M T W T F S
   1234
567 891011
12131415161718
19202122232425
262728293031 

Syndicate

RSS Atom

Most Popular Tags

Style Credit

Expand Cut Tags

No cut tags
Page generated Sep. 20th, 2017 10:00 pm
Powered by Dreamwidth Studios