För mig är allt som har med Aljeva att göra väldigt ångestförknippat, plus (sic!) att lösningen som jag/Noriko eftersträvar är en socioekonomiskt hållbar situation och broderskap mellan Aljeva och Frihamnen, och helst no civilian/underling casualties. Och, faktiskt, saffransodlingar.

Risken för att allt skulle gå åt helvete om vi spelar det är enormt mycket större än om vi i stillhet skulle få sitta och skriva ihop vad som borde ha hänt. Om det hade varit vilket annan störig stadsstat i Skapelsen som helst så hade det varit lockande att sparka rumpa, men just denna gör mig lite tveksam.