Äsch, jag skrev en lång jäkla uppsats om ångest och jobbighet, och upplevd sådan och inbillad sådan, och sen blev jag självmedveten, och sen blev det ännu längre, och sen bestämde jag mig för att det vore bättre att bara fatta sig kort. Som jag gör nu.

Du=inte jobbig och kan aldrig kommentera för mycket (eller "fel").

Jag=hoppas att jag inte har fått dig att tro det. (Som sagt, världen centrerar även mig.)