Dónde está la luna
Mar. 24th, 2008 03:31 pmAshton Kutcher som free-spirited vikarie i spanska med gitarr... Funkar definitivt! Jag har sjungit "Dónde está la luna" sen jag såg avsnittet.
Inget rollspel igår. Jag har nu gett upp, officiellt. Jag kommer inte få spela med Kiyo, iaf inte ensam med Dennis. Det är helt enkelt inte tillräckligt läskigt (dvs motiverande) för att han faktiskt ska planera någonting. Det gör ju ingenting om jag blir besviken och ledsen. Ja, jag är lite bitter. Och på många sätt förstår jag, man gör ju inte saker om man inte absolut måste, men det är inte så roligt. Men jag får helt enkelt göra en egen historia, inte kanon men bara så att jag får en uppfattning om vad som händer.
Vi spelade ett ordspel i lördags kväll. Jag var med i vinnande laget alla gånger utom en. Hi. Det är ett trevligt gäng, Dennis filmkompisar. Det känns roligt att bara vara bland folk som skapar, som är intresserade av hantverket. På sätt och vis är NaNo mycket mer på ideell föreningstadiet, med många som är intresserade och villiga att lägga ner tid men kanske inte... hela vägen? Och jag känner det som att det är en möjlighet när jag umgås med andra som är allvarliga. Vanligtvis.. nej, inte så stora förhoppningar.
Sen såg vi I'm not there igår. Mitt kvalificerade utlåtande är: jag förstår inte. Men den var snygg. Jag älskade den gulgröna färgen. Och de lyckades få till de svartvit bitarna bra. Kornigheten var snygg och de fick till svärtan helt ok. Inte bara den utsmetade gråheten i så många moderna filmer när de försöker sig på svartvitt. Men som sagt. Jag förstod INGENTING! Det hade nog varit bra om jag vetat lite om Bob Dylans liv. Men det var trevligt. Jag satt och ifrågasatte översättningen ibland. ;) Och hörde att i engelskan kan man fortfarande använde den trevliga konstruktionen: "Gudh hjalpi hans sel, och Maria." Be mig bara inte säga vad de sa i filmen, för jag kommer inte ihåg.
Och. Det stora. Jag bara dör och dör i KOTOR2 just nu. :( Först dog jag om och om igen när jag försökte ta tillbaka mitt skepp. Jag dödade en 15-20 pers lugnt, men så fort det var dags för bossen så dog alla mina gubbar direkt. Sen insåg jag att jag kunde deala med slavhandlaren, säga åt honom att bege sig och fortsätta vad han höll på med. Men de ville jag inte eftersom jag inte tycker slaveri är ok. Till slut gav jag upp och gjorde så iaf. Men jag fick inga dark side points för det. Å andra sidan så är jag numera så mycket ljusa sidan att jag literally är över mätaren. Men, när jag väl fått tillbaka mitt skepp så var vi tvugna att dela upp oss igen. Och en annan av mina karaktärer hamnade i problem och bara dör och dör. Suck. Nu ska jag ge honom ett bättre vapen (dubbelsidig ljussabel!) och sänka svårighetsgraden. Jag tror inte han faktiskt har skadat lönnmördarna som försöker döda honom. Ok, det här var ju inte intressant för någon annan än mig.
Jag har fortfarande ordentligt ont i ryggen. På bion igår var det rent ut sagt helvetiskt. Bättre idag av någon anledning. Jag har kännt mig riktigt gammal, eller gravid, med tanke på hur jag har behövt trixa för att kunna resa mig ur stolar etc.
Nu tror jag inte det var nåt mer. Dags att ta sig an Attons överlevnad. (Han har ju blivit jedi och allt för min skull!)
Inget rollspel igår. Jag har nu gett upp, officiellt. Jag kommer inte få spela med Kiyo, iaf inte ensam med Dennis. Det är helt enkelt inte tillräckligt läskigt (dvs motiverande) för att han faktiskt ska planera någonting. Det gör ju ingenting om jag blir besviken och ledsen. Ja, jag är lite bitter. Och på många sätt förstår jag, man gör ju inte saker om man inte absolut måste, men det är inte så roligt. Men jag får helt enkelt göra en egen historia, inte kanon men bara så att jag får en uppfattning om vad som händer.
Vi spelade ett ordspel i lördags kväll. Jag var med i vinnande laget alla gånger utom en. Hi. Det är ett trevligt gäng, Dennis filmkompisar. Det känns roligt att bara vara bland folk som skapar, som är intresserade av hantverket. På sätt och vis är NaNo mycket mer på ideell föreningstadiet, med många som är intresserade och villiga att lägga ner tid men kanske inte... hela vägen? Och jag känner det som att det är en möjlighet när jag umgås med andra som är allvarliga. Vanligtvis.. nej, inte så stora förhoppningar.
Sen såg vi I'm not there igår. Mitt kvalificerade utlåtande är: jag förstår inte. Men den var snygg. Jag älskade den gulgröna färgen. Och de lyckades få till de svartvit bitarna bra. Kornigheten var snygg och de fick till svärtan helt ok. Inte bara den utsmetade gråheten i så många moderna filmer när de försöker sig på svartvitt. Men som sagt. Jag förstod INGENTING! Det hade nog varit bra om jag vetat lite om Bob Dylans liv. Men det var trevligt. Jag satt och ifrågasatte översättningen ibland. ;) Och hörde att i engelskan kan man fortfarande använde den trevliga konstruktionen: "Gudh hjalpi hans sel, och Maria." Be mig bara inte säga vad de sa i filmen, för jag kommer inte ihåg.
Och. Det stora. Jag bara dör och dör i KOTOR2 just nu. :( Först dog jag om och om igen när jag försökte ta tillbaka mitt skepp. Jag dödade en 15-20 pers lugnt, men så fort det var dags för bossen så dog alla mina gubbar direkt. Sen insåg jag att jag kunde deala med slavhandlaren, säga åt honom att bege sig och fortsätta vad han höll på med. Men de ville jag inte eftersom jag inte tycker slaveri är ok. Till slut gav jag upp och gjorde så iaf. Men jag fick inga dark side points för det. Å andra sidan så är jag numera så mycket ljusa sidan att jag literally är över mätaren. Men, när jag väl fått tillbaka mitt skepp så var vi tvugna att dela upp oss igen. Och en annan av mina karaktärer hamnade i problem och bara dör och dör. Suck. Nu ska jag ge honom ett bättre vapen (dubbelsidig ljussabel!) och sänka svårighetsgraden. Jag tror inte han faktiskt har skadat lönnmördarna som försöker döda honom. Ok, det här var ju inte intressant för någon annan än mig.
Jag har fortfarande ordentligt ont i ryggen. På bion igår var det rent ut sagt helvetiskt. Bättre idag av någon anledning. Jag har kännt mig riktigt gammal, eller gravid, med tanke på hur jag har behövt trixa för att kunna resa mig ur stolar etc.
Nu tror jag inte det var nåt mer. Dags att ta sig an Attons överlevnad. (Han har ju blivit jedi och allt för min skull!)