Så, jag fortsatte
tänka på det här med medkänsla, eller snarare elementet vatten och bägaren, och fick en insikt. Jag mindes en dröm, en av de allra tydligaste jag haft, där jag var graaljungfrun. Och hela drömmen handlade om att jag
gav av bägarens vatten till andra. Bägaren handlar inte om att innehålla, bägaren handlar om att ge. Vatten handlar om att ge. Vatten har inga gränser.
(Prinsen ger ingenting. Det är därför jag inte kunde komma överens med Dennis tolkning.)
ETA: Jag kunde ju inte sova efter det intensiva debatterandet och insiktandet, så jag skrev ner lite till. Och jag har för övrigt kommit över min irritation över Prinsens medkänsla -- jag förstår vad det var jag inte gillade så nu kan jag strunta i att beröras av det. (Ett mentalt "så ja, lilla vän" *klapp, klapp på huvudet*) För mig handlar allt i slutändan om tankar.
Men alltså, vatten.
Vatten handlar om att svämma över, flöda. Dennis gjorde det orörligt i sin bild (den stilla sjön, dimman som ett lock över den, hur allt är dött och hur bägaren
innehöll vattnet utan någon som helst rörelse), och orörligheten visar för mig att det helt enkelt var den negativa manifestationen av vatten. Vatten är liv och rörelse, kärlek. På det sättet reflekteras det osanna i Prinsens "medkänsla", hur det han gör är dött och stagnerat i bilden Dennis själv gav oss.
(En annan av vattens negativa manifestationer skulle kunna vara flodvågen som krossar allt i sin väg, då är det för mycket rörelse.)
Och, ja, jag vet. Egentligen olika universum, men är Dennis inspirerad av det ockulta får han ta att jag inte håller med. (Väldigt vatten av mig att få insikten genom en dröm, dock. Och intressant för jag trodde inte riktigt att jag hade en så stark känsla för vatten.)
Och efter att ha läst igenom så insåg jag att det inte är så klart och tydligt... Men om man läser de två styckena om vatten tillsammans kanske det jag menar framgår.
![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
