I like a good epic.
Oct. 4th, 2008 02:46 amPrivileged är en ungdomsserie om ruskigt rika tonåringar, men på ett helt annat sätt än Gossip Girl. Campy, och den är en komedi, ibland (när den är som roligast) på metasättet. Ex: killen tjejen kommer att ha den stora, episka kärlekssagan med (för han ska vara snygg och är rik och granne) är naturligtvis en player och hon är naturligtvis väldigt allvarlig och ansvarstagande -- iaf -- han säger att han inte är redo att vara "killen i slutet av filmen, men att han skulle kunna ta sig dit" och att han gillar en bra episk historia. Och det är perfekt. För att inte tala om att de refererar till Gossip Girl. ;)
Igår var en bra dag. Jag ville skriva om hur glad jag var över att jag pluggade fornisländska igår (böjningsmönster på hästar, drottningar, land, heta, fara). För en gångs skulle så hade jag faktiskt kunskap när Henrik började ställa frågor. Jag gissade på en grej, och fick hjälp av mitt bildminne (u-ändelsen kändes som att den var i mitten av mönstret, alltså femininum). Men sen gick jag på sakerna jag lärt mig, när jag väl kom förbi blackouten där jag tänkte: "Tänk! Tänk!" Och försökte gå igenom 13 ändelser samtidigt. Men jag kom på att jag hade mina ramsor, och började och fick svaret direkt. Och jag tror att Henrik blev lite överraskad över att jag kunde det och kunde säga saker om verben också. Som sagt, bildminne. (Åh, vad jag önskar att jag hade fotografiskt minne!) Iaf. Jag är stolt över mig själv. Både för att jag lärde mig och för att jag inte glömde bort det under press. Nu ska jag bara göra om situationen några gånger så kommer min hjärna att funka mycket bättre.
Sen var det Orvars, och det var naturligtvis trevligt. Och jag ska ha en tebjudning om tre veckor och jag är lite oroad över hur många jag har bjudit för jag har faktiskt inte särskilt mycket plats hemma. Iaf. Planen är att skriva ihop ett mail och försöka få några fler bekräftelser så att jag vet om jag behöver möblera om. Alkoholen. Det är dens fel. Jag bjuder aldrig hem folk frivilligt. Sånt händer.
Ikväll var det Anders födelsedagsfest och den var väldigt trevlig. Inte mycket vin för mig idag, om man säger så. Anders berättade att han särskilt gillar såna presenter som den han fick av Karin och mig, vilket var väldigt fint av honom. Men jag var trött så jag gick hem vid halv tolv, men nu är ju klockan mycket senare. Dennis har ännu inte kommit hem för han ville åka med Swedbus hem men de har tydligen slutat med nattbussarna och det visste han inte om. Så han lär vara hemma vid fyra.
På nåt sätt som jag inte alls förstår verkar det som om jag har värvat 4 eller 5 pers till NaNo. Och de har alla kommit till mig. Eller nästan. Så mycket bättre tror jag inte min pitch har blivit! Men jag tror att det är lite som med tidningarna, det tar några år innan de fattar, men då vill alla vara med. Men det är trevligt att folk vill skriva. Känner mig dock väldigt mycket som ML och det är jag inte, men samtidigt så har vi ännu ingen annan, så...
Jag är faktiskt fruktansvärt trött. Sova nu. (Och alla stav- och meningsbyggnadsfel beror på det, och vinet, och att mina ögon verkligen inte klarar av att läsa just nu.)
Igår var en bra dag. Jag ville skriva om hur glad jag var över att jag pluggade fornisländska igår (böjningsmönster på hästar, drottningar, land, heta, fara). För en gångs skulle så hade jag faktiskt kunskap när Henrik började ställa frågor. Jag gissade på en grej, och fick hjälp av mitt bildminne (u-ändelsen kändes som att den var i mitten av mönstret, alltså femininum). Men sen gick jag på sakerna jag lärt mig, när jag väl kom förbi blackouten där jag tänkte: "Tänk! Tänk!" Och försökte gå igenom 13 ändelser samtidigt. Men jag kom på att jag hade mina ramsor, och började och fick svaret direkt. Och jag tror att Henrik blev lite överraskad över att jag kunde det och kunde säga saker om verben också. Som sagt, bildminne. (Åh, vad jag önskar att jag hade fotografiskt minne!) Iaf. Jag är stolt över mig själv. Både för att jag lärde mig och för att jag inte glömde bort det under press. Nu ska jag bara göra om situationen några gånger så kommer min hjärna att funka mycket bättre.
Sen var det Orvars, och det var naturligtvis trevligt. Och jag ska ha en tebjudning om tre veckor och jag är lite oroad över hur många jag har bjudit för jag har faktiskt inte särskilt mycket plats hemma. Iaf. Planen är att skriva ihop ett mail och försöka få några fler bekräftelser så att jag vet om jag behöver möblera om. Alkoholen. Det är dens fel. Jag bjuder aldrig hem folk frivilligt. Sånt händer.
Ikväll var det Anders födelsedagsfest och den var väldigt trevlig. Inte mycket vin för mig idag, om man säger så. Anders berättade att han särskilt gillar såna presenter som den han fick av Karin och mig, vilket var väldigt fint av honom. Men jag var trött så jag gick hem vid halv tolv, men nu är ju klockan mycket senare. Dennis har ännu inte kommit hem för han ville åka med Swedbus hem men de har tydligen slutat med nattbussarna och det visste han inte om. Så han lär vara hemma vid fyra.
På nåt sätt som jag inte alls förstår verkar det som om jag har värvat 4 eller 5 pers till NaNo. Och de har alla kommit till mig. Eller nästan. Så mycket bättre tror jag inte min pitch har blivit! Men jag tror att det är lite som med tidningarna, det tar några år innan de fattar, men då vill alla vara med. Men det är trevligt att folk vill skriva. Känner mig dock väldigt mycket som ML och det är jag inte, men samtidigt så har vi ännu ingen annan, så...
Jag är faktiskt fruktansvärt trött. Sova nu. (Och alla stav- och meningsbyggnadsfel beror på det, och vinet, och att mina ögon verkligen inte klarar av att läsa just nu.)