Meta och ursäkter
Sep. 30th, 2008 02:16 pm![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
cirelleUrsäkterna först.
Jag blir galen på folk som genomgående ursäktar hur (relativt dåligt, oftast) de gör saker. Som "Åh, ledsen att jag inte kom på svaret -- jag var trött." Och när jag själv gör det blir jag ännu mer irriterad. Närmare bestämt mitt "jag tror att jag skulle göra ett bättre jobb ifrån mig med översättningar om jag faktiskt brydde mig". Vilket jag faktiskt tror är sant på sätt och vis. Allt man lägger ner sin själ i blir bättre. Men samtidigt verkar jag ha ett tänkande som binder mig ganska mycket i mönstren som författaren har tänkt i. Jag går rakt på. Översätter great med stor och inte grann. Förstå mig rätt, jag tror att jag gör ett respektabelt jobb oftast och ibland ett riktigt bra ett, men det är allt slumpen och dagsformen som avgör. Eh. Var ville jag komma? Jo, att det inte är ok att säga att jag gör dåligt ifrån mig för att jag inte bryr mig. Det är lite övermod. Och även om jag gillar att vara bäst utan att behöva anstränga mig, så var det ett bra tag sen livet funkade så. Jag bryr mig inte om översättning just nu. Jag har bestämt mig för att det är ok och att jag kan koncentrera mig på saker jag faktiskt tycker om (som substantivböjning i fornisländska) och att framtiden är helt enkelt bakom en krök på vägen. Men jag ska fan bete mig då också. Vilket jag ska göra framöver.
Igår var en dålig dag. Jag var väldigt, väldigt trött och översättandet gick så långsamt. Jag orkade inte tänka, som att hjärnan helt enkelt gav upp vid sju igår kväll. Sen mådde jag illa också och ställde in dansandet. Vilket är sorgligt och synd för jag hade en underbar träningsvärk i ryggn igår (lite idag med!) som jag gärna ville bättra på. Jag var dock rädd att jag skulle kräkas. Psykiskt eller fysiskt vet jag faktiskt inte. Jag ska gå och ta igen en lektion i kväll dock.
Jag måste få ordning på min sömn. Det är det enda som betyder nånting idag. Jag funkar inte så här. Jag vill vara glad som jag var i förra veckan. Just nu är jag mest dödstrött för att jag somnade sent igår med och gick upp kl 8 för att avsluta översättningen. Men jag gick inte och la mig igen som jag lovat mig själv för att komma upp ur sängen, utan har suttit här och läst och tittat på tv. Ikväll ska jag sova, inte under dagen. Psykologen sa att man kan klara nästan vad som helst om man bara sover ordentligt och efter att ha känt skillnaden så vill jag ha tillbaka min nattsömn.
Och Exalted... Ah. Så trevligt att besatt läsa i Exaltedböcker... Och jag insåg precis att jag ju ska göra 12L med mina nya pistoler! Yaay! Så jag har tittat på artefakter och planerat hur jag ska göra av med xp. Jag tror det bli ett par småinköp från en prick till två. Eller en charm. Alltid så svårt att välja. Men mest har jag tänkt på historien och svar. Och vad vi vill göra av vår jävla skyskrapa. Och om Noriko och Gråtass kommer att... ni vet vad. ;) Jag lyssnar ju på Stars ganska ofta och idag slog "One more night" mig som perfekt återigen. Det var väl nån vecka sen. Men den känns mer relevant nu. För Kiyo så är förhållandet som kommer närmast det i sången (ja, för att hon är elakast) det med Teresu och jag ser så mycket fram emot att han ska komma till Nexus. Och jag tänker på vad vi ska säga när han/drakbloden kommer kräva artefakterna och rustningarna tillbaka. Just nu är jag inne på att ge dem historien av vad som hände folket och baneret och när de frågar efter grejerna bara säga att äventyrare måste tagit sig in och tagit allt. ;) Utan att försöka luras, bara för att ha en möjlighet till att inte hamna i en dragkamp om några artefakter utan att någon egentligen måste förlora ansiktet/status. Men mina planer brukar inte funka som jag tänker mig. Och frågan som hela tiden finns där: Vad händer härnäst?!
Jag blir galen på folk som genomgående ursäktar hur (relativt dåligt, oftast) de gör saker. Som "Åh, ledsen att jag inte kom på svaret -- jag var trött." Och när jag själv gör det blir jag ännu mer irriterad. Närmare bestämt mitt "jag tror att jag skulle göra ett bättre jobb ifrån mig med översättningar om jag faktiskt brydde mig". Vilket jag faktiskt tror är sant på sätt och vis. Allt man lägger ner sin själ i blir bättre. Men samtidigt verkar jag ha ett tänkande som binder mig ganska mycket i mönstren som författaren har tänkt i. Jag går rakt på. Översätter great med stor och inte grann. Förstå mig rätt, jag tror att jag gör ett respektabelt jobb oftast och ibland ett riktigt bra ett, men det är allt slumpen och dagsformen som avgör. Eh. Var ville jag komma? Jo, att det inte är ok att säga att jag gör dåligt ifrån mig för att jag inte bryr mig. Det är lite övermod. Och även om jag gillar att vara bäst utan att behöva anstränga mig, så var det ett bra tag sen livet funkade så. Jag bryr mig inte om översättning just nu. Jag har bestämt mig för att det är ok och att jag kan koncentrera mig på saker jag faktiskt tycker om (som substantivböjning i fornisländska) och att framtiden är helt enkelt bakom en krök på vägen. Men jag ska fan bete mig då också. Vilket jag ska göra framöver.
Igår var en dålig dag. Jag var väldigt, väldigt trött och översättandet gick så långsamt. Jag orkade inte tänka, som att hjärnan helt enkelt gav upp vid sju igår kväll. Sen mådde jag illa också och ställde in dansandet. Vilket är sorgligt och synd för jag hade en underbar träningsvärk i ryggn igår (lite idag med!) som jag gärna ville bättra på. Jag var dock rädd att jag skulle kräkas. Psykiskt eller fysiskt vet jag faktiskt inte. Jag ska gå och ta igen en lektion i kväll dock.
Jag måste få ordning på min sömn. Det är det enda som betyder nånting idag. Jag funkar inte så här. Jag vill vara glad som jag var i förra veckan. Just nu är jag mest dödstrött för att jag somnade sent igår med och gick upp kl 8 för att avsluta översättningen. Men jag gick inte och la mig igen som jag lovat mig själv för att komma upp ur sängen, utan har suttit här och läst och tittat på tv. Ikväll ska jag sova, inte under dagen. Psykologen sa att man kan klara nästan vad som helst om man bara sover ordentligt och efter att ha känt skillnaden så vill jag ha tillbaka min nattsömn.
Och Exalted... Ah. Så trevligt att besatt läsa i Exaltedböcker... Och jag insåg precis att jag ju ska göra 12L med mina nya pistoler! Yaay! Så jag har tittat på artefakter och planerat hur jag ska göra av med xp. Jag tror det bli ett par småinköp från en prick till två. Eller en charm. Alltid så svårt att välja. Men mest har jag tänkt på historien och svar. Och vad vi vill göra av vår jävla skyskrapa. Och om Noriko och Gråtass kommer att... ni vet vad. ;) Jag lyssnar ju på Stars ganska ofta och idag slog "One more night" mig som perfekt återigen. Det var väl nån vecka sen. Men den känns mer relevant nu. För Kiyo så är förhållandet som kommer närmast det i sången (ja, för att hon är elakast) det med Teresu och jag ser så mycket fram emot att han ska komma till Nexus. Och jag tänker på vad vi ska säga när han/drakbloden kommer kräva artefakterna och rustningarna tillbaka. Just nu är jag inne på att ge dem historien av vad som hände folket och baneret och när de frågar efter grejerna bara säga att äventyrare måste tagit sig in och tagit allt. ;) Utan att försöka luras, bara för att ha en möjlighet till att inte hamna i en dragkamp om några artefakter utan att någon egentligen måste förlora ansiktet/status. Men mina planer brukar inte funka som jag tänker mig. Och frågan som hela tiden finns där: Vad händer härnäst?!
