![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
cirelle23. Wit's End av Karen Joy Fowler
Jag gillade verkligen den här boken. Den handlar om en ung kvinna som efter att hennes far dött, och hennes mor och bror tidigare, beger sig till sin gudmor Addison som är världsberömd för sina deckare. Romanen är på sätt och vis ett dockhus, vi får se saker, följa Rimas historia till iaf en ljusning i hennes sorg, men samtidigt så är det så mycket som man inte får reda på alls. Jag tycker det funkar, men jag har sett att andras recensioner inte är så positiva av just samma orsak.
Det roligaste är naturligtvis det som handlar om vår värld, just nu. Om bloggar och bloggande, Wikipedia, internetuppkopplingar, tv-serier och hur internet låter en vara någon annan, om man vill. En petitess som avslöjade för mig att antingen författaren eller redaktören inte kan vårt kära LJ är att en journal har blivit "friend-locked", vilket ju vi alla vet är fel. Men till och med det var ju lite charmigt.
Det är en välskriven bok som skämtar träffande om vårt internettande. Och ni borde alla läsa den. Hojta till så blir den gärna utlånad, när jag är tillbaka i stan vill säga.
Ännu inte klippt, men om lite mer än två timmar så.
Lånade Mara Lees Ladies på biblioteket, som ju ska vara en så fin chicklit-roman att den nästan är finlitteratur, men jag vet inte. Jag saknar ett flyt i språket och har börjat fundera på om jag är så van vid engelska att jag inte kan läsa på svenska längre? Fast jag läser ju Söderberg med stor glädje, började på Doktor Glas igår på stranden. Hur som helst. Jag tror att Lees bok kommer att vara krånglig. (Särskilt som jag har väldigt svårt för de två av hennes huvudpersoner som jag läst om hittills. *suck* Varför ska jag vara så tvärt emot hela tiden? Miss Contrary, oh yes. Men egentligen gillar jag det nog. Självständighet för alltid.) <-- Va?! Varifrån kom den parantesen? *skrattar*
Jag gillade verkligen den här boken. Den handlar om en ung kvinna som efter att hennes far dött, och hennes mor och bror tidigare, beger sig till sin gudmor Addison som är världsberömd för sina deckare. Romanen är på sätt och vis ett dockhus, vi får se saker, följa Rimas historia till iaf en ljusning i hennes sorg, men samtidigt så är det så mycket som man inte får reda på alls. Jag tycker det funkar, men jag har sett att andras recensioner inte är så positiva av just samma orsak.
Det roligaste är naturligtvis det som handlar om vår värld, just nu. Om bloggar och bloggande, Wikipedia, internetuppkopplingar, tv-serier och hur internet låter en vara någon annan, om man vill. En petitess som avslöjade för mig att antingen författaren eller redaktören inte kan vårt kära LJ är att en journal har blivit "friend-locked", vilket ju vi alla vet är fel. Men till och med det var ju lite charmigt.
Det är en välskriven bok som skämtar träffande om vårt internettande. Och ni borde alla läsa den. Hojta till så blir den gärna utlånad, när jag är tillbaka i stan vill säga.
Ännu inte klippt, men om lite mer än två timmar så.
Lånade Mara Lees Ladies på biblioteket, som ju ska vara en så fin chicklit-roman att den nästan är finlitteratur, men jag vet inte. Jag saknar ett flyt i språket och har börjat fundera på om jag är så van vid engelska att jag inte kan läsa på svenska längre? Fast jag läser ju Söderberg med stor glädje, började på Doktor Glas igår på stranden. Hur som helst. Jag tror att Lees bok kommer att vara krånglig. (Särskilt som jag har väldigt svårt för de två av hennes huvudpersoner som jag läst om hittills. *suck* Varför ska jag vara så tvärt emot hela tiden? Miss Contrary, oh yes. Men egentligen gillar jag det nog. Självständighet för alltid.) <-- Va?! Varifrån kom den parantesen? *skrattar*
