Mellan två tillstånd

[cirelle]

Idag: min kamera har kommit och det trådlösa internetet har varit avstängt.
Imorgon: Dennis kommer och förhoppningsvis mitt minneskort.

Utflykt till Småland imorgon. Jag har läst 120 sidor kameramanual av 274. Har inte riktigt hittat det optimala sättet att hålla den, men jag gillar faktiskt att den är ganska rejäl, både i vikt och tjocklek. Det blir stabilt när man ska ta bilder. Sen kommer jag säkert att svära över att den är tung efter en lång dags sightseeing, men... jag vill ju faktiskt kunna ta bra bilder. Och jag blir alltid så förvånad över hur litet bländarintervall zoomobjektiv har. F2.8-8.0 som bäst i min kamera. Vilket ju är ingenting. Mitt normalobjektiv i min analoga systemkamera är typ F1.7-22 så... Jag är van vid mer. Men det ska bli spännande att kunna leka lite med alla dessa inställningar och sånt.

Jag har även städat i sovrummet och sängen i hopp om att bli av med krypet som bitit mig så flitigt de senaste nätterna. Även försökt mig på att fixa till frisyren på egen hand efter hårtvätt. Det har gått ganska bra, dock inte alls lika mycket lockar som förra gången. Ska kanske ha i lite extra guck imorgon.

Läser om Avalons dimmor och trots att jag läst den så många gånger, och trots att den har klara brister som berättelse betraktat så tjusas jag av den åter igen och fullständigt.

25. Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Slöseri med tid. Så tråkig. Jag skulle inte läst ut den om den inte bara var 120 sidor. Dagboksroman som bara tuggar om samma moraliska dilemma som behandlats i Brott och straff och Therese Raquin. (Och den påpekar det också själv.) Usch, jag blev jättebesviken. han har dock en fin stil, ett lugn i språket som jag gillar.

Comments

[uistic.livejournal.com]

Du gillade inte Doktor Glas? Oj! Det är en av de få klassiker jag lyckats ta mig igenom och som till och med berörde mig. Vad roligt hur olika det kan vara!

[agnieszka.livejournal.com]

Definitivt intressant! Jag tror att jag inte klarade av den för att den som sagt tuggade igenom samma material som Brott och straff och Therese Raquin, och jag har läst båda (nästan... Therese Raquin tråkade ut mig efter mordet med alla skuldkänslor...) och den här boken hade liksom inga mänskliga kopplingar. Jag vill ha folk, och här var det nästan bara tankar. I ett väldigt sommarfint Stockholm, dock. =)

[uistic.livejournal.com]

Det kanske hjälpte att jag inte hade läst de andra böckerna. Jag minns att själva storyn i Doktor Glas var sådär, men att jag verkligen berördes av tankarna i boken, främst om ensamhet och relationer. "Man vill bli älskad, i brist på det beundrad, i brist på det avskydd..." - jag kan inte resten av citatet utantill längre, men boken var fylld av sådana stycken, som jag strök under, skrev av, memorerade och som fick mig att känna mig bekräftad och förstådd, känna att "ja, precis så är det!"

Det var häftigt, för jag trodde aldrig att jag skulle kunna få den upplevelsen av någon tråkig jävla klassikerförfattare som levde för urminnes tider sedan och inte hade ett dugg gemensamt med mig. ;)