Funderar

Jag har ju postat samma texter om böckerna jag läser på min wordpress-blogg, men jag känner att de tappar mycket i kontexten när man inte får läsa om resten av min dag/liv/navelskådande. Borde skriva nåt mer där, men just nu har jag bara inte tid.

9. Faunen av Anna-Karin Palm
Som jag skrev tidigare så gillar jag verkligen de olika berättarrösterna, hur de olika historierna vävs samman och hur distinkta de är. Jag ville hela tiden läsa vidare och jag tycker verkligen att det var en välskriven bok. Dock har jag ett problem med vagheten i en av berättelserna. Något hemskt har hänt en person, och trots att man får veta mer så blir det inte riktigt tillräckligt mycket för att jag ska känna mig nöjd. Jag förstår historien, jag förstår om författaren tyckte att hen inte behövde specifiera och att folk (läs: kultureliten) säkert tyckte om "modet" i att inte berätta allt, men jag hade behövt något mer. Inte allt, absolut inte. Men något. Dock en väldigt bra bok. Jag är glad att jag inte behöver räkna alla olika berättare i den.

(Virginia Woolf förföljer mig!)