Meta och ursäkter
Sep. 30th, 2008 02:16 pmUrsäkterna först.
Jag blir galen på folk som genomgående ursäktar hur (relativt dåligt, oftast) de gör saker. Som "Åh, ledsen att jag inte kom på svaret -- jag var trött." Och när jag själv gör det blir jag ännu mer irriterad. Närmare bestämt mitt "jag tror att jag skulle göra ett bättre jobb ifrån mig med översättningar om jag faktiskt brydde mig". Vilket jag faktiskt tror är sant på sätt och vis. Allt man lägger ner sin själ i blir bättre. Men samtidigt verkar jag ha ett tänkande som binder mig ganska mycket i mönstren som författaren har tänkt i. Jag går rakt på. Översätter great med stor och inte grann. Förstå mig rätt, jag tror att jag gör ett respektabelt jobb oftast och ibland ett riktigt bra ett, men det är allt slumpen och dagsformen som avgör. Eh. Var ville jag komma? Jo, att det inte är ok att säga att jag gör dåligt ifrån mig för att jag inte bryr mig. Det är lite övermod. Och även om jag gillar att vara bäst utan att behöva anstränga mig, så var det ett bra tag sen livet funkade så. Jag bryr mig inte om översättning just nu. Jag har bestämt mig för att det är ok och att jag kan koncentrera mig på saker jag faktiskt tycker om (som substantivböjning i fornisländska) och att framtiden är helt enkelt bakom en krök på vägen. Men jag ska fan bete mig då också. Vilket jag ska göra framöver.
Igår var en dålig dag. Jag var väldigt, väldigt trött och översättandet gick så långsamt. Jag orkade inte tänka, som att hjärnan helt enkelt gav upp vid sju igår kväll. Sen mådde jag illa också och ställde in dansandet. Vilket är sorgligt och synd för jag hade en underbar träningsvärk i ryggn igår (lite idag med!) som jag gärna ville bättra på. Jag var dock rädd att jag skulle kräkas. Psykiskt eller fysiskt vet jag faktiskt inte. Jag ska gå och ta igen en lektion i kväll dock.
Jag måste få ordning på min sömn. Det är det enda som betyder nånting idag. Jag funkar inte så här. Jag vill vara glad som jag var i förra veckan. Just nu är jag mest dödstrött för att jag somnade sent igår med och gick upp kl 8 för att avsluta översättningen. Men jag gick inte och la mig igen som jag lovat mig själv för att komma upp ur sängen, utan har suttit här och läst och tittat på tv. Ikväll ska jag sova, inte under dagen. Psykologen sa att man kan klara nästan vad som helst om man bara sover ordentligt och efter att ha känt skillnaden så vill jag ha tillbaka min nattsömn.
Och ( Exalted... )
Jag blir galen på folk som genomgående ursäktar hur (relativt dåligt, oftast) de gör saker. Som "Åh, ledsen att jag inte kom på svaret -- jag var trött." Och när jag själv gör det blir jag ännu mer irriterad. Närmare bestämt mitt "jag tror att jag skulle göra ett bättre jobb ifrån mig med översättningar om jag faktiskt brydde mig". Vilket jag faktiskt tror är sant på sätt och vis. Allt man lägger ner sin själ i blir bättre. Men samtidigt verkar jag ha ett tänkande som binder mig ganska mycket i mönstren som författaren har tänkt i. Jag går rakt på. Översätter great med stor och inte grann. Förstå mig rätt, jag tror att jag gör ett respektabelt jobb oftast och ibland ett riktigt bra ett, men det är allt slumpen och dagsformen som avgör. Eh. Var ville jag komma? Jo, att det inte är ok att säga att jag gör dåligt ifrån mig för att jag inte bryr mig. Det är lite övermod. Och även om jag gillar att vara bäst utan att behöva anstränga mig, så var det ett bra tag sen livet funkade så. Jag bryr mig inte om översättning just nu. Jag har bestämt mig för att det är ok och att jag kan koncentrera mig på saker jag faktiskt tycker om (som substantivböjning i fornisländska) och att framtiden är helt enkelt bakom en krök på vägen. Men jag ska fan bete mig då också. Vilket jag ska göra framöver.
Igår var en dålig dag. Jag var väldigt, väldigt trött och översättandet gick så långsamt. Jag orkade inte tänka, som att hjärnan helt enkelt gav upp vid sju igår kväll. Sen mådde jag illa också och ställde in dansandet. Vilket är sorgligt och synd för jag hade en underbar träningsvärk i ryggn igår (lite idag med!) som jag gärna ville bättra på. Jag var dock rädd att jag skulle kräkas. Psykiskt eller fysiskt vet jag faktiskt inte. Jag ska gå och ta igen en lektion i kväll dock.
Jag måste få ordning på min sömn. Det är det enda som betyder nånting idag. Jag funkar inte så här. Jag vill vara glad som jag var i förra veckan. Just nu är jag mest dödstrött för att jag somnade sent igår med och gick upp kl 8 för att avsluta översättningen. Men jag gick inte och la mig igen som jag lovat mig själv för att komma upp ur sängen, utan har suttit här och läst och tittat på tv. Ikväll ska jag sova, inte under dagen. Psykologen sa att man kan klara nästan vad som helst om man bara sover ordentligt och efter att ha känt skillnaden så vill jag ha tillbaka min nattsömn.
Och ( Exalted... )