![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
(no subject)
Jan. 25th, 2011 09:03 pm(Herregud. En gång i tiden lyssnade jag faktiskt på "Creep" icke-ironiskt. Jag var iofs 16-17 men ändå.)
Så, böcker ville jag prata om.
Jag läste ut By the Mountain Bound i helgen. Jag gillade den, men den var absolut inte så uppfyllande som jag önskade att den skulle vara. Det är namnen som ställer till det för mig. Jag vet precis tillräckligt för att bli hypermedveten om de norröna namnformerna och ibland har jag rätt, ibland fel. De stör. Och det gör också blandningen av fornengelska och fornisländska former. Välj en, snälla.
Jag ville få veta när Mingan faktiskt friade till Muire. Jag gillar att allting var kört från början... Och hade lite svårt för meningsbyggnaden ibland, men det var roligt att få veta mer om världen. Det bästa med bokserien är att hittills så har den bevingade styggelsen med ett hjorthuvud och ett gazellhuvud varit med på båda omslag.
( Spoiler. )
Towers of Midnight var inte heller riktigt vad jag förväntade mig. Den var mer tankeväckande än förra boken, som hade en del jävligt bra actionscener. Men den lyckades verkligen med känslan av brådska och förväntan. Nu är det bara en dag kvar i romantid. Jävlar. Det som har varit så himla kul är ju alla payoffs i förra och den här boken. Alla de där sakerna som man/de besatta människorna på WoT FAQ har funderat kring börjar få sina svar.( Spoilers galore. )
Jag grät innan jag hade läst tre sidor. Jag vill verkligen veta hur det slutar. Det är så lång tid kvar. Och sen kommer det att vara slut för alltid. Det här är verkligen en bokserie jag växt upp till, och den har betytt så mycket.
Inte så att boken inte hade problem. Det fanns en grej med tidslinjer som bara var förvirrande (jag oroade mig för att Rands pappa skulle ha blivit mördad och ersatt, när det bara var olika tidpunkter i POV:arna). Och jag är verkligen oroad för framtiden. Alltså, kom igen. Den här serien är det godas vinst mot det onda. Rent och lätt. Jag behöver ingen problematisering om hur allting ändå kommer att sluta fruktansvärt. Det får jag i min rollspelskampanj, thankyouverymuch.
(CLICKY-CLICK...!)
Så, böcker ville jag prata om.
Jag läste ut By the Mountain Bound i helgen. Jag gillade den, men den var absolut inte så uppfyllande som jag önskade att den skulle vara. Det är namnen som ställer till det för mig. Jag vet precis tillräckligt för att bli hypermedveten om de norröna namnformerna och ibland har jag rätt, ibland fel. De stör. Och det gör också blandningen av fornengelska och fornisländska former. Välj en, snälla.
Jag ville få veta när Mingan faktiskt friade till Muire. Jag gillar att allting var kört från början... Och hade lite svårt för meningsbyggnaden ibland, men det var roligt att få veta mer om världen. Det bästa med bokserien är att hittills så har den bevingade styggelsen med ett hjorthuvud och ett gazellhuvud varit med på båda omslag.
( Spoiler. )Towers of Midnight var inte heller riktigt vad jag förväntade mig. Den var mer tankeväckande än förra boken, som hade en del jävligt bra actionscener. Men den lyckades verkligen med känslan av brådska och förväntan. Nu är det bara en dag kvar i romantid. Jävlar. Det som har varit så himla kul är ju alla payoffs i förra och den här boken. Alla de där sakerna som man/de besatta människorna på WoT FAQ har funderat kring börjar få sina svar.
( Spoilers galore. )Jag grät innan jag hade läst tre sidor. Jag vill verkligen veta hur det slutar. Det är så lång tid kvar. Och sen kommer det att vara slut för alltid. Det här är verkligen en bokserie jag växt upp till, och den har betytt så mycket.
Inte så att boken inte hade problem. Det fanns en grej med tidslinjer som bara var förvirrande (jag oroade mig för att Rands pappa skulle ha blivit mördad och ersatt, när det bara var olika tidpunkter i POV:arna). Och jag är verkligen oroad för framtiden. Alltså, kom igen. Den här serien är det godas vinst mot det onda. Rent och lätt. Jag behöver ingen problematisering om hur allting ändå kommer att sluta fruktansvärt. Det får jag i min rollspelskampanj, thankyouverymuch.
(CLICKY-CLICK...!)
