cirelle

Så. Planen för kvällen är att skriva en sammanfattning av konferensveckan (för det har inte hänt så mycket annat), läsa Dennis manus och fixa en arbetsyta till imorgon då jag ska börja jobba på riktigt. Det borde kunna gå. Förhoppningsvis kommer det finnas tid för andra saker också.

Alltså, Sagakonferensen. Det var faktiskt väldigt roligt, trots att det var så mycket att göra. Det började i söndags med i ordningsställande och registrering. Jag hann bli irriterad på de två lite äldre assistenterna. Den ena för att hon helt tog över en syssla som det var meningen att vi alla skulle turas om att sköta och den andra (den ansvariga) för att hon drygade sig över att jag passade på att säga att jag ville gå hem för att jag var hungrig när de sa att de inte behövde alla assistenter för sluttampen. Så jag försökte hålla mig borta från dem resten av veckan, och det gick bra. ;) Jag måste bara säga: islänningar och deras pannkakor. Visst är de goda, men inte så annorlunda. Men islänningar älskar dem mer än det mesta andra. (Inte mer än sprit, språket och typ att vara islänning, men i närheten.)

Måndag och tisdag var föreläsningsdagar. Jag skötte projektor och upplåsning av rum tillsammans med de andra assistenterna. Man var två per rum ifall nåt skulle gå fel, men för mig gjorde det inte det en enda gång, vilket var så himla skönt.

Alla dagarna blev vi bjudna på lunch och även middag några av kvällarna. Jättebra mat har det varit. Kall, eftersom det var catering och vi höll till i Universitetshuset, men väldigt god. Och fikat... mmmm. Mycket fina kakor till varje fikarast. Perfekt. ;)

På tisdag kväll var vi ute i Gamla Uppsala och fick höra Torgny lagmans tal (på fornsvenska) framfört från tingshögen av Heimir. Sen fick vi gå omkring och titta runt. Det var en väldigt fin solnedgång och jättetrevlig kväll. Förutom att jag började irritera mig på en av deltagarna som totalt struntade i att guiderna som fanns vid de olika stationerna (Kungshallsplatån, mittenhögen och kyrkan) skulle hålla sina föredrag flera gånger så att alla skulle få höra och bara fortsatte att ställa frågor. Jag förstår ju att man är nyfiken, men när man drar över tiden med tio minuter förstör man för en hel drös andra människor. Jag skulle gärna ta en guidning i Gamla Uppsala igen faktiskt. Det roligaste var hur informationen vi fick av guiderna, som var arkeologer, totalt motsade informationen i museet. I en av högarna har man ex. hittat ett barnskelett och ett vuxenskelett och inget av dem kan könsbestämmas -- i museet står det att det är en drottninggrav. I museet står att kungarna som begravdes i Gamla Uppsala tillhörde Ynglingasläkten -- inga som helst bevis. Det har varit en träkyrka under den nuvarande stenkyrkan, inte ett hedniskt trätempel. Etc, etc. Jag blev lite orolig att alla museer gör så...

Men, som sagt, en väldigt trevlig kväll med lite mat från Hambergs dessutom. Och vädret var som sagt gudomligt.

På onsdagen var det utflykt till Ramsund där det finns en Sigvardsritstning. På vägen stannade vi vi Anundshögen i närheten av Västerås och den var riktigt cool. Den är stor och har flera skeppsgravar runt sig (för övrigt sa arkeologen vid Gamla Uppsala att skeppssättningar inte alls är efter skepp utan efter hur hallarna där man bodde såg ut). Det skulle ha regnat enligt prognosen, men var lite molnigt och sen soligt hela dagen. Det sista vi gjorde var att besöka en medeltida kyrka här bara en bit utanför Uppsala. Målningarna var helt fantastiska. Jag ska lägga upp bilder, för... så häftiga.

Vid det här laget hade jag börjat tröttna lite på hur man verkligen behövde tjata på folk för att få dem att gå till bussen och mot slutet av dagen var jag bara less, less, less.

Torsdag och fredag var också föreläsningsdagar. Jag kan ju säga att min uppmärksamhet för föredragen blev mindre och mindre allt eftersom veckan gick. Jag har skrivit och tänkt Exalted, stirrat ut i ingenting och hatat folk som kommer för sent. Jag märkte också hur otroligt mycket lättare och roligare det var att lyssna på folk som hade engelska som modersmål. Deras föredrag var det liksom bara att lyssna på och då blev de spännande. Men när jag var tvungen att jobba för att förstå talaren blev det tråkigt och jag orkade inte ens försöka lyssna. Vissa var spännande ändå, men jag snubblade liksom inte över dem. Men jag har hört en hel del spännande saker. Och precis som jag misstänkte gjorde konferensen mig sugen på att söka forskarutbildningen (vilket jag eventuellt gör om ett år). På torsdagen var det också utflykter för deltagarna och det började ösregna precis när de skulle börja. Jag kom ifrån tidigt eftersom de inte behövde mig på mitt ställe, vilket var väldigt skönt.

Fredag kväll var det bankett på slottet. Jag hade min vitsvarta 50/60-talsklänning och lockar i håret (och fick många komplimanger för klänningen :)). Jag var ju rädd för att vara överklädd eftersom kvällen hade en uttalade "ingen klädkod"-kod, men utlänningar, eller kanske konferensdeltagere, vet vad som förväntas av dem. Jag låg i samma nivå som de flesta andra kvinnorna, vilket var skönt och gjorde mig nöjd. För en gångs skull var jag inte överklädd. ;) Maten var jättegod och stämningen likaså. Vi fick också blommor som tack för att vi hjälpt till, och det har ryktats om böcker...

Vi assistenter gick upp till talarstolen och jag höll ett litet tal om studentighet i Uppsala och så sjöng vi Härjarvisan totalt uppfuckat. Men vi fick en massa applåder och jag är faktiskt riktigt stolt över mitt halvt improviserade tal (jag glömde naturligtvis hälften av det jag ville säga) på engelska (bara några stakningar), särskilt med tanke på mitt lätt berusade tillstånd (som faktiskt bara var lätt). Det blev en snygg talbåge, liksom. Efter maten hade de dansmusik och jag och mest Maja dansade hela kvällen. Jag dansade även med en trevlig engelsman (?), Olof och Stefan (Sturla). Det svåra med att dansa med någon är att det känns så konstigt att stirra någon i ögonen så länge utan att säga nåt. Och jag undrar om jag kanske råkade få Sturla att tro att jag var förtjust i honom. Oh, well. Det var en bra låt, och jag kan bara dansa sexigt. Ja, eller. Jag vet ju inte om andra tycket att jag är sexig... jag känner mig sexig. Hur som helst. Det var väldigt roligt att snurra också, särskilt som min klänningskjol blev helt otroligt stor och fin runt omkring mig. Och jag har fått träningsvärk på utsidan av vänster vad. Vilket bara är konstigt. Och jag hade klackar hela kvällen tills jag skulle hem och dog inte (bara nästan). Det var en bra kväll.

Igår var jag bakfull och umgicks med Dennis. Och nu har jag köpt te (Munk och Riverdance) och ska återbekanta mig med mitt liv.

Och vi fick illröda t-shirts och en illröd ryggsäck. Jag är så trött på t-shirten (det har varit fantastiskt att ta sig hemifrån utan att ha rött på sig de senaste dagarna) men jag gillar ryggsäcken.

Det känns lite konstigt att veckan har gått så fort, och helgen ännu fortare. Men det blir nog bra att börja jobba imorgon. Hösten har ju redan börjat (i fredags då det var en höstig kyla i luften) och jag känner mig ganska redo. Jag har mycket att fixa med företaget, ex. ett kontor och en revisor, men det ska nog bli bra.