For your consideration
Mar. 3rd, 2010 11:20 pm![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
cirelleMottot för tillfället: there will be fluff.
Jag läste Uglies av Scott Westerfield i helgen. Och det var en trevlig bok som roade mig och krävde att jag läste vidare. Stort plus för det. Även om![[livejournal.com profile]](https://www.dreamwidth.org/img/external/lj-userinfo.gif)
uistic nog kan ha rätt i att världsbyggandet inte var så övertygande, så var det inte nånting som störde mig under läsningen. Och jag älskade benämningen på folk när de var skönhetsopererade "pretties". Härligt avpersonifierande, som att man bara kan stoppa in dem i dockhuset man har förberett. Mycket trevligt.
Det som var tråkigare var att boken kände behovet av att predika. Skönhet kommer inifrån. Folk gillar inte att ifrågasätta. (Men faktiskt, hur skulle du känna det om du aldrig fick lära dig hur du ska uppföra dig på en formell tillställning? Hmmm?) Att vara en pretty är att omvandlas till medelklass/överklass, och aldrig behöva tänka igen. Jag undrar om inte ungarna kan dra slutsatserna själva. Jag tror det.
Men Hunger Games var såååå mycket bättre. Jag blir alldeles hoppig bara jag tänker på att läsa nästa bok, och att nästnästa kommer i sommar. Fortsättningarna på Uglies blir det nog snarare att jag får snubbla över. Dock hade Hunger Games också ett predikningsproblem.
Jag läste boken i Stanza i iPhonen. Mycket trevligt. Det finns vissa problem med att konvertera pdf-böcker till ePub, bl a om det står sidnummer och titel och författare längst ner på en pdf-sida så kommer det med mitt i texten, men det är ganska lätt att ignorera eftersom allting annat är så bra och snabbt och trevligt med Stanza.
Jag kan iofs känna att det kan vara lite tungt på ögonen att läsa på ytterligare en skärm efter en lång dag på jobbet. Men... så lätt att ha allting på samma ställe: telefon, musik, internet, bok, spel. Den ultimata leksaken.
Och. Ifall man inte läserursulav till vardags så skrev hon ett bra inlägg om att skriva för några dagar sen: http://ursulav.livejournal.com/960056.html Och om man inte har fått nog av att alla länkar till det, så har The Guardian nån sorts följetång kring att kända författare berättar om sina skrivregler: http://www.guardian.co.uk/books/2010/feb/20/ten-rules-for-writing-fiction-part-one
Jag gillade verkligen det här om att fråga sig vad som händer härnäst (och det är ju ett av sätten man vet att man läser nånting bra, man undrar "vad hände sen?" -- till och med när man skrivit det själv, förhoppningsvis) och att skratta åt sina egna skämt. Jag gillar verkligen mina egna skämt. ;)
Jag läste Uglies av Scott Westerfield i helgen. Och det var en trevlig bok som roade mig och krävde att jag läste vidare. Stort plus för det. Även om
uistic nog kan ha rätt i att världsbyggandet inte var så övertygande, så var det inte nånting som störde mig under läsningen. Och jag älskade benämningen på folk när de var skönhetsopererade "pretties". Härligt avpersonifierande, som att man bara kan stoppa in dem i dockhuset man har förberett. Mycket trevligt. Det som var tråkigare var att boken kände behovet av att predika. Skönhet kommer inifrån. Folk gillar inte att ifrågasätta. (Men faktiskt, hur skulle du känna det om du aldrig fick lära dig hur du ska uppföra dig på en formell tillställning? Hmmm?) Att vara en pretty är att omvandlas till medelklass/överklass, och aldrig behöva tänka igen. Jag undrar om inte ungarna kan dra slutsatserna själva. Jag tror det.
Men Hunger Games var såååå mycket bättre. Jag blir alldeles hoppig bara jag tänker på att läsa nästa bok, och att nästnästa kommer i sommar. Fortsättningarna på Uglies blir det nog snarare att jag får snubbla över. Dock hade Hunger Games också ett predikningsproblem.
Jag läste boken i Stanza i iPhonen. Mycket trevligt. Det finns vissa problem med att konvertera pdf-böcker till ePub, bl a om det står sidnummer och titel och författare längst ner på en pdf-sida så kommer det med mitt i texten, men det är ganska lätt att ignorera eftersom allting annat är så bra och snabbt och trevligt med Stanza.
Jag kan iofs känna att det kan vara lite tungt på ögonen att läsa på ytterligare en skärm efter en lång dag på jobbet. Men... så lätt att ha allting på samma ställe: telefon, musik, internet, bok, spel. Den ultimata leksaken.
Och. Ifall man inte läser
ursulav till vardags så skrev hon ett bra inlägg om att skriva för några dagar sen: http://ursulav.livejournal.com/960056.html Och om man inte har fått nog av att alla länkar till det, så har The Guardian nån sorts följetång kring att kända författare berättar om sina skrivregler: http://www.guardian.co.uk/books/2010/feb/20/ten-rules-for-writing-fiction-part-oneJag gillade verkligen det här om att fråga sig vad som händer härnäst (och det är ju ett av sätten man vet att man läser nånting bra, man undrar "vad hände sen?" -- till och med när man skrivit det själv, förhoppningsvis) och att skratta åt sina egna skämt. Jag gillar verkligen mina egna skämt. ;)
