Saknad

[cirelle]

Jag har tänkt på karaktärer och känslan av att sakna dem när boken/filmen/serien är slut. Det är faktiskt inte så många jag verkligen saknar. Som i att det gör lite ont i mig, som i att jag vill så väldigt gärna se fler historier med dem. Det är inte som en värk över en vän man inte umgås med längre, men inte helt olikt heller. Anyway.

Liten lista:
*Starbuck i Battlestar Galactica
*David Tennant som Doktorn
*Veronica Mars
*Felix och Mildmay

Det intressantaste är nog att de ändå är så få. Jag har konsumerat många historier genom åren, men det här är de jag har kunnat komma på den senaste veckan eller så sen jag började tänka på det. Och jag började tänka på det för att David Tennant saknas mig. (Men jag ser det som en utmaning att komma på fler. Alltså, det handlar inte bara om att älska en karaktär, som Anne på Grönkulla, för jag är fullt nöjd det jag har med henne utan längtan efter mer... känslan att man inte vill att världen nånsin ska få ta slut och försvinna.)

Comments

[agnieszka.livejournal.com]

Jag gillade Övärlden, men aldrig så mycket. Jag tror att de var lite för abstrakta för mig. Eller nåt. Kanske borde läsa dem igen.

Men jag gillar hur du säger att du har kommit över Ged, precis som om det vore ett "riktigt" förhållande. Alltså, som serie är Buffy nog nånting jag har kommit över, men det var nog aldrig riktigt en karaktär som drev mig där. Eh, ja, förutom Spikey. ;)